Tavaritj, vårt liv är härligt

Fantastiskt hur man bara kan deppa ihop så totalt för en stund. Hur all lycka bara pyser bort, och ersätts av total miserabel saknad. Jag saknar dig Mickis så att jag knappt kan andas. Förstår inte hur du, som jag så sällan talade med, kunde slita ut mitt hjärta så totalt när du försvann. Jag önskar så förtvivlat och hjärtskärande att du levde ännu.
Det är helt sanslöst att du kunde betyda så mycket för mig. Och om du bara vore här nu, skulle jag hjälpa dig ut i livet igen... se att det finns riktig, långvarig lycka och vänliga själar där ute. Du som var på så god väg. Det är fan inte rättvist, du förtjänade inte så mycket lidande... Somliga skulle behöva sig en omgång, några få maktgalna kukhuvuden där ute i världen, men inte du. Du förtjänade lycka och framgång. Du, min älskade ängel, min ängel i svart.

Jag ger blanka fan i de som ifrågasätter din existens, löjligare har jag aldrig hört, du var så äkta som någon kan bli för mig. Och ingen kan påstå att sorgen jag känner skulle vara falsk.



Men det passerar. Måste deppa ihop för att kunna vara riktigt lycklig sen.



Jag lever vidare utan dig. Men jag kommer alltid vara din lejonunge.

Reaktioner

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0