Update - Roadtrip
Så, för att skriva ikapp lite under min bloggpaus:
Jag hade påbörjat ett fantastiskt roligt inlägg om min roadtrip till Västerås, men detta raderades helt utan mitt godkännande >.<
Så för att summera ihop det:
Fredagen den 10:e April återvände jag till Nefertiti, där Räfven ju hade spelat kvällen innan. Där stod den röda TRiX-bilen, men inga Trixare, så jag väntade... lite avsides, då Räfvarna höll på att packa ihop sig i sin buss och fara iväg. Jag ville inte att de skulle ta mig för något vansinnigt fan, där jag stod i Räfven T-shirt, och smög på dem.
Slutligen dök Klinga upp, med sin lurviga, mysiga border collie Baloo ^^ De hade varit på promenad, och Baloo hade lyckligt skuttat sönder alla vårblommor han såg. Strax efteråt dök även Johan och Erik upp, den sistnämnde i sällskap med ett par tjejer och en kille. Det utbröt spontanjonglering, som var nog så avancerat, medan Baloo roade sig med den lataste bollleken nånsin: Att ligga i sin säng i bakluckan, och helt sonika släppa tennisbollen till marken, se den studsa tills någon plockar upp den. Denna någon var jag just då. Så kastar man bollen till honom, han fångar den med minimal ansträngning, tuggar lite på den innan han släpper den igen :P
Tillslut packade vi ihop oss in i bilen. Jag och Johan samsades om baksätet, ihop med en del av enhjulingen samt en massa annan bråte... det var en oidentifierbar hög, som innehåll det mesta Oo
På vägen ut från Gbg talade de fascinerat om värmen, och Johan berättade att han joggat till bilen vilket gjort honom genomsvett på ett ögonblick. Klinga gratulerade mig över platsen bredvid den svettiga gycklaren. Ännu mer fascinerande än värmen fann de dock ett fartyg som låg i hamnen. Helt enormt, ansåg de det vara, vilket jag inte kunde hålla med om. Klinga förklarade att de bor ju vid en insjö, så de ser sällan stora skepp :P
När vi kommit ut på de stora, brusande motorvägarna började det genast planeras inför det ögonblick då TRiX-bilen skulle passera Räfvens minibuss. Att moona dem var det självklara alternativet, och återigen gratulerade Klinga mig över mitt resesällskap. Men så visade det sig att TRiX låg före Räfven, och det bestämdes att vi skulle möta dem vid någon lämplig mack. Macken som valdes var tyvärr stängd, låst, igenbommad och livlös så det fanns inget man kunde köpa annat än bensin. Men det fick duga. Den låg på andra sidan vägen, så man fick åka av på en avfart, ta en tunnel under vägen till andra sidan, vilket innebar att killarna glatt kunde moona Räfven då de passerade innan avfarten. Men de ändrade sig i sista stund, och snart stod Johan och Erik med uppknäppta skjortor, Johan viftande med en död hare. En roadkill. Så vrålade de lite extra och hoppade runt som galningar. När Räfven kommit fram till macken ställde sig alla herrarna för att beskåda det döda djuret, innan fotbollen rykte fram och det genast blev bollspel.
När det så äntligen var dags att fortsätta hade en "liten" omväg planerats. Färden styrdes nu mot Hornborgasjön, där en av Räfvarna känner nån snubbe som äger ett vandrarhem. Det blev ett väldigt farande in på småvägar som visade sig vara återvändsgränder, och klockan tickade på. Så efter en del felkörningar var vi äntligen på rätt spår. Det bar ut på en liten landsväg, förbi en massa trevliga gårdar, samt fornlämningar från vikingatiden, framförallt stenskepp. Jag kan fortfarande höra Eriks förtjusta tillrop varje gång han såg dessa; "Oh, kolla in den! Vad heter det när man tänder på fornlämningar?!"
Äntligen nådde vi fram till det hus vi sökt. Där fick vi komma in och kika på någon form av konstutställning som hölls i korridorerna... eller vad det nu var... i väntan på att maten skulle bli klar.
Så såg det ut mitt emot huset. Vid b-skylten hölls det loppmarknad, vilken Trixarna besökte. I huset fanns en liten flicka, som fann det mycket fascinerande att Johan och Erik inte bar några skor:
"Mamma, han där med brunt hår i tofs... Varför har han inga skor på sig?"
"Jag vet inte, det får du nog fråga honom om. Han kanske inte hade några med sig när han kom?"
"Mm... Eller så kanske han vill ha stickor i fötterna!"
Här åts det en utsökt måltid i den varma solen. Linsgryta med ris och en god öl till. Aaah....
Som tack för gott käk spelade Räfven, eller åtminstone ett par av dem (de som kunde få tag i instrument), ett par låtar för oss 10 åhörare samt otaliga tran-turister som förvånat passerade i sina bilar.
Så fortsatte resan. Här synes två väldigt trötta gycklare
En lite piggare chaufför
Vantar på fötterna? Ja, jag säger då det...
På grund av den lilla omvägen så blev alla, enligt traditionen, försenade. Men ändå inte så farligt som det kunde varit.
Kvällens roligheter får hamna i ett eget inlägg ^^
Jag hade påbörjat ett fantastiskt roligt inlägg om min roadtrip till Västerås, men detta raderades helt utan mitt godkännande >.<
Så för att summera ihop det:
Fredagen den 10:e April återvände jag till Nefertiti, där Räfven ju hade spelat kvällen innan. Där stod den röda TRiX-bilen, men inga Trixare, så jag väntade... lite avsides, då Räfvarna höll på att packa ihop sig i sin buss och fara iväg. Jag ville inte att de skulle ta mig för något vansinnigt fan, där jag stod i Räfven T-shirt, och smög på dem.
Slutligen dök Klinga upp, med sin lurviga, mysiga border collie Baloo ^^ De hade varit på promenad, och Baloo hade lyckligt skuttat sönder alla vårblommor han såg. Strax efteråt dök även Johan och Erik upp, den sistnämnde i sällskap med ett par tjejer och en kille. Det utbröt spontanjonglering, som var nog så avancerat, medan Baloo roade sig med den lataste bollleken nånsin: Att ligga i sin säng i bakluckan, och helt sonika släppa tennisbollen till marken, se den studsa tills någon plockar upp den. Denna någon var jag just då. Så kastar man bollen till honom, han fångar den med minimal ansträngning, tuggar lite på den innan han släpper den igen :P
Tillslut packade vi ihop oss in i bilen. Jag och Johan samsades om baksätet, ihop med en del av enhjulingen samt en massa annan bråte... det var en oidentifierbar hög, som innehåll det mesta Oo
På vägen ut från Gbg talade de fascinerat om värmen, och Johan berättade att han joggat till bilen vilket gjort honom genomsvett på ett ögonblick. Klinga gratulerade mig över platsen bredvid den svettiga gycklaren. Ännu mer fascinerande än värmen fann de dock ett fartyg som låg i hamnen. Helt enormt, ansåg de det vara, vilket jag inte kunde hålla med om. Klinga förklarade att de bor ju vid en insjö, så de ser sällan stora skepp :P
När vi kommit ut på de stora, brusande motorvägarna började det genast planeras inför det ögonblick då TRiX-bilen skulle passera Räfvens minibuss. Att moona dem var det självklara alternativet, och återigen gratulerade Klinga mig över mitt resesällskap. Men så visade det sig att TRiX låg före Räfven, och det bestämdes att vi skulle möta dem vid någon lämplig mack. Macken som valdes var tyvärr stängd, låst, igenbommad och livlös så det fanns inget man kunde köpa annat än bensin. Men det fick duga. Den låg på andra sidan vägen, så man fick åka av på en avfart, ta en tunnel under vägen till andra sidan, vilket innebar att killarna glatt kunde moona Räfven då de passerade innan avfarten. Men de ändrade sig i sista stund, och snart stod Johan och Erik med uppknäppta skjortor, Johan viftande med en död hare. En roadkill. Så vrålade de lite extra och hoppade runt som galningar. När Räfven kommit fram till macken ställde sig alla herrarna för att beskåda det döda djuret, innan fotbollen rykte fram och det genast blev bollspel.
När det så äntligen var dags att fortsätta hade en "liten" omväg planerats. Färden styrdes nu mot Hornborgasjön, där en av Räfvarna känner nån snubbe som äger ett vandrarhem. Det blev ett väldigt farande in på småvägar som visade sig vara återvändsgränder, och klockan tickade på. Så efter en del felkörningar var vi äntligen på rätt spår. Det bar ut på en liten landsväg, förbi en massa trevliga gårdar, samt fornlämningar från vikingatiden, framförallt stenskepp. Jag kan fortfarande höra Eriks förtjusta tillrop varje gång han såg dessa; "Oh, kolla in den! Vad heter det när man tänder på fornlämningar?!"
Äntligen nådde vi fram till det hus vi sökt. Där fick vi komma in och kika på någon form av konstutställning som hölls i korridorerna... eller vad det nu var... i väntan på att maten skulle bli klar.
Så såg det ut mitt emot huset. Vid b-skylten hölls det loppmarknad, vilken Trixarna besökte. I huset fanns en liten flicka, som fann det mycket fascinerande att Johan och Erik inte bar några skor:
"Mamma, han där med brunt hår i tofs... Varför har han inga skor på sig?"
"Jag vet inte, det får du nog fråga honom om. Han kanske inte hade några med sig när han kom?"
"Mm... Eller så kanske han vill ha stickor i fötterna!"
Här åts det en utsökt måltid i den varma solen. Linsgryta med ris och en god öl till. Aaah....
Som tack för gott käk spelade Räfven, eller åtminstone ett par av dem (de som kunde få tag i instrument), ett par låtar för oss 10 åhörare samt otaliga tran-turister som förvånat passerade i sina bilar.
Så fortsatte resan. Här synes två väldigt trötta gycklare
En lite piggare chaufför
Vantar på fötterna? Ja, jag säger då det...
På grund av den lilla omvägen så blev alla, enligt traditionen, försenade. Men ändå inte så farligt som det kunde varit.
Kvällens roligheter får hamna i ett eget inlägg ^^
Reaktioner
Trackback
